Fena på fisk!
Posted By : August 6, 2019

 

”En stärkt innovationsförmåga är en nyckelfaktor till långsiktig överlevnad och konkurrenskraft – utan den tappar alla verksamheter sin relevans över tid.”

Macklean

 

Innovation har många dimensioner och inom området livsmedel berörs såväl råvaror och teknik som produktionsmetoder och affärssystem. Sett ur ett historiskt perspektiv har otroliga framsteg gjorts som gett oss bättre grödor, säkrare och effektivare teknik samt större möjligheter att finslipa produktionen för maximal resurseffektivitet. Blickar vi framåt finns det ingen anledning att tro att denna utveckling kommer att stanna upp, tvärt om kommer den att gå ännu fortare och skapa möjligheter vi troligtvis inte ens kan gissa oss till idag. Innovationsförmågan är det med andra ord inget fel på. Hur kommer det sig då att tillväxten i den svenska livsmedelsproduktionen inte verkar följa samma kurva?

Livsmedelsföretagen (Livsmedelsföretagen) menar att vi med ganska enkla medel skulle kunna dubblera värdet av vår livsmedelsexport till 100 miljarder kronor på bara några år vilket skulle öka tillväxten i svensk livsmedelsproduktion avsevärt. Enligt Macklean (Macklean) låg tillväxthastigheten mellan 2011 och 2016 under EU-genomsnittet vilket de menar berodde på brist på vilja och struktur för export, obeslutsamhet och för stort fokus på dagligvaruhandeln. De pekar ut tre faktorer för att lyckas:

  1. Målinriktat arbete med snabbväxande produktkategorier.
  2. Uttalad strategi för hur olika försäljningskanaler ska användas.
  3. Utnyttja den tillväxtmöjlighet som finns på exportmarknaden.

Alla tre bidrar till att uppfylla den nationella livsmedelsstrategin:

 

” En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val.”

En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet

 

Alla tre pekar på att det kanske inte bara är i fysiska resurser och hanteringen av dem som utvecklingspotentialen finns utan också i nya sätt att använda det vi redan har. Efterfrågan på fisk ökar kraftigt och samma sak gäller marknaden för frukt och grönt. Trenden börjar synas hos företag som levererar matkassar t ex i form av den ”Pescetariska matkassen” från Årstiderna som kombinerar vegetariska recept med fiskrätter (Årstiderna).

Idag är Sverige bara självförsörjande till 20 – 30 % inom fisk och grönt och mycket finns att vinna på att öka andelen både för producent och miljön. Cirkulära landbaserade livsmedelssystem lyfts fram som en tänkbar lösning för att täppa gapet mellan tillgång och efterfrågan. (RefarmLinne).

Traditionell odling av fisk innebär ofta en stor miljöbelastning och i takt med att efterfrågan ökar behöver vi hitta system som både kan tillgodose efterfrågan och leva upp till miljökraven. SSEC (Swedish Surplus Energy Collaboration) är ett nätverk som driver frågor runt hur fisk och grönsaker kan produceras i integrerade system där både värme och näring recirkuleras för att maximera effektiviteten. (SSEC). SSEC nischar sig under begreppet ”Urban Food” men idén har spritt sig även utanför tätorten ut på landsbygden i modifierad form. Gårdsfisk (https://www.gardsfisk.se/) har arbetat fram ett koncept där fiskodling integreras med traditionellt lantbruk som ett komplement till den ordinarie verksamheten på gården.

 

”Gårdsfisk är intressanta eftersom de har flera affärsmodeller som tar hänsyn till helheten. Man har inte bara en tekniklösning för hur man ska ta fram fisken utan har helheten med för hur den ska produceras och nå marknaden, säger Hannes van Lunteren, affärsdesigner på Krinova.”

” Gårdsfisk har i sin modell tydligt integrerat alla tre aspekterna av hållbarhet social, ekologisk och ekonomisk.”

https://www.mynewsdesk.com, 20181206

 

Konceptet är byggt för att växa och 2021 är planen att ha utökat produktionen till 10 gårdar. Kontrakterade gårdar ska vara i behov av kväve och fosfor på odlingsmark i närområdet för att minska transporter och importen av handelsgödsel. En produktion på 100 till 300 ton kräver en spridningsareal på 25-75 ha. (https://www.mynewsdesk.com, 20181206). Under våren kontrakterades den första gården för produktion, Maltesholm, och fisk därifrån beräknas finnas i butik lagom till jul (https://www.mynewsdesk.com, 20190205). I dagsläget finns Gårdsfisk på hyllorna hos ICA, COOP och CityGross som första fiskprodukt med märkningen ”Från Sverige” (https://www.mynewsdesk.com, 20181210).

En annan produktkategori som växer är kaninkött. Allt fler vill äta klimatsmart och kaninkött har ett klimatavtryck som ligger strax över kyckling, men under nöt och svin (Land Lantbruk, 20180305). I dagsläget finns ingen statistik som visar hur tillgång och efterfrågan ser ut eftersom kanin inte är ett etablerat köttslag, men antalet producenter har tredubblats sedan 2012 och fler producenter behövs för att möta efterfrågan.

Ett annat proteinalternativ som idag utnyttjas av ca 2 miljarder människor i världen är insekter. Det är inte tillåtet att servera insekter som mat i Sverige idag men forskare tittar på möjligheten och hur en produktion skulle kunna gå till (SLU, 20180219).

Inom insektsproduktion är det dock svårt att prata om en snabbt växande trend då insekter kanske inte känns så frestande för humankonsumtion, men det skulle kunna vara ett alternativ i djurfoder och redan idag finns det insektsbaserad hundmat att köpa på den europeiska marknaden. The Guardian, 20190110).

I ett debattinlägg i ATL säger en kaninproducent:

 

”Ser vi sedan lite på framtidens mat så kan valet stå mellan en kaningryta och en tallrik med levande larver. Personligen har jag inte särskilt svårt med mitt val!”

ATL, 20171115

 

De flesta håller naturligtvis med i detta påstående men larver behöver inte serveras i den osmakliga form som beskrivs ovan utan kan användas som vilket protein som helst vid matlagning. Bug Burger har en hemsida som visar på möjligheterna med insekter som livsmedel och redan idag producerar svenska företag insektsbaserade produkter som säljs på den internationella marknaden även för humankonsumtion (https://www.bugburger.se/svenskaentoprenorer/eatem-hardsatsar-pa-atbara-syrsor-soker-investerare-och-nya-medarbetare/).

Beprövad kunskap och tradition ska absolut inte förkastas, men borde heller inte vara ett hinder för att se utanför ladugårdsväggen. Kanske är det den här typen av innovativt tänkande som är framtiden eller så visar det sig att vi faktiskt borde fortsätta satsa på traditionell produktion. Oavsett vilket kommer vi aldrig att få veta svaret om ingen vågar testa.

Translate »