Ja, i alla fall om man får tro på Europabarometern 2019 (Special Eurobarometer Wave EB91.3, Report, Food safety in the EU). De faktorer som rankades som viktigast vid valet av mat bland Europas konsumenter var:
Minst viktigt i sammanhanget rankas “Etik och trosuppfattning” med 19 %. Här sticker dock Sverige ut med en siffra på 47 %, då endast matens ursprung och näringsinnehåll är viktigare för svensken.
Europas befolkning är mest benägna att lita på information som kommer från forskare och konsumentorganisationer och nästan halva befolkningen har förtroende för att det finns regelverk och kontrollsystem som garanterar att maten vi äter är säker. Vår medvetenhet runt vad vi äter och livsmedelssäkerhet har resulterat i att ca var tredje person har ändrat sitt kostintag på något sätt mer eller mindre beständigt. Återigen sticker Sverige ut med en siffra på 82 %. Trenden är tydligast bland kvinnor, personer med längre utbildning och hushåll med god ekonomi. Endast 5 % av Europas befolkning anger att de inte berörs över huvud taget då de anser att deras kroppar kan hantera eventuella negativa effekter av sådant som kan finnas i maten.
Hela 90 % av de svenska konsumenterna har en hög medvetenhet kring livsmedelssäkerhet och närmare 75 % är trygga med att maten inte innehåller några skadliga ämnen. Detta bidrar troligen till att endast 34 % ser livsmedelssäkerhet som en viktig faktor vid val av livsmedel.
Vad kan vi då dra för slutsatser av detta?
Svensken i allmänhet…
… har skäl att ställa krav på maten. Om vi tittar tillbaka de senaste 15 åren har ett antal skandaler avlöst varandra inom livsmedelsområdet:
Mycket har hänt under den här tiden och enligt AGFO ( 9/1-2019 https://agfo.se/2019/01/nu-ska-matfusket-straffa-sig/) har vi nu kommit flera steg närmare att få kontroll på livsmedelskedjan. Spårbarhet är ett honnörsord och är grundläggande för att kunna följa och hitta felaktigheter och fusk. Förtroendet för livsmedlen byggs kontinuerligt upp och kontrollsystemen ska garantera säkerheten. Samarbete inom EU säkerställer att medlemsländerna är skyldiga att informera varandra när avvikelser upptäcks. Samtidigt kan vi konstatera att djungeln av produkter och märkningar gör det svårt för konsumenten att få en klar bild av vad som egentligen garanteras gällande en enskild produkt.
I dag ser vi glädjande nog att 7 av 10 väljer svenskt när de handlar enligt en Sifo-undersökning som genomföts av LRF och ICA (27/6 – 2019 https://fransverige.se/aktuellt/allt-fler-koper-svensk-mat-i-affaren/). Jämfört med 2014 är det en ökning med sex procentenheter och det främsta skälet som anges är att ”värna om svenskt lantbruk”.
”– Att välja svenskt innebär många mervärden, som god djuromsorg, låg antibiotikaanvändning och bra miljöhänsyn. Allt detta medför också högre kostnader för bönderna. Att fler köper svenskt är viktigt för att vi ska kunna utveckla livsmedelsproduktionen i Sverige. Det ökande intresset för svenska livsmedel leder också till bättre ekonomiska förutsättningar för Sveriges livsmedelsproducenter.”
Palle Borgström, Förbundsordförande LRF, 27/6 – 2019
https://fransverige.se/aktuellt/allt-fler-koper-svensk-mat-i-affaren/
Det känns rimligt att anta att konsumenternas krav gör att de i större utsträckning väljer svensk mat, då inhemska och närproducerade livsmedel är lättare att kontrollera och följa. Om deras intresse och förtroende ligger kvar och produktionen fortsätter att leva upp till förväntningarna finns goda skäl att glädjas med den svenska livsmedelsproduktionen. I kombination med de just nu goda skördeprognoserna som är 75 % högre än 2018 enligt Lantmännen (15/7 – 2019 https://www.mynewsdesk.com/se/lantmannen/pressreleases/lantmaennens-skoerdeprognos-aarets-skoerd-baettre-aen-5-aarssnittet-2897660) ser det positivt ut inför framtiden.