Med ett rikt mikroliv i marken ökar förutsättningarna för goda skördar. En väg att gå för att gynna mikroorganismerna är en variation av grödor och att hålla marken grön under så stor del av året som möjligt. Många studier har gjorts som påvisar sambandet men ofta tar man inte i beaktan att förutsättningarna på en viss plats styrs av klimat, brukningsmetod, jordart, jordmån och lokala förhållanden. Detta har gjort det svårt att dra generella slutsatser och att kunna ge rekommendationer som är allmängiltiga.

Nu har Agroscope i Schweiz genomfört en studie på 155 spannmålsodlingar, varav några belägna i Sverige, som visar att det finns tydliga samband även på våra breddgrader. I studien, som fokuserade på växtföljden under de senaste 10 åren,  tittade man såväl på både huvudgrödor (t ex vall) och täck- samt mellangrödor. Resultatet visar att om marken kan hållas beväxt under större del av året gynnar det både marklivet och skörden. Växtföljden visade sig ha underordnad betydelse i sammanhanget så länge den inte var alltför ensidig. Ju större del av tioårsperioden som marken varit beväxt, ju större blir effekten och tack vare att klimatet blir varmare finns större möjligheter att dra nytta av växter som kan hålla marken grön långt in på hösten. Effekterna styrs dock i stor grad av lokala förutsättningar och det är viktigt att hitta en balans mellan det som är nyttigt för marklivet och det som gynnar skörden så att det ena inte ökar på bekostnad av det andra (SLU, 20210127).

Resultaten går i linje med andra studier som riktat in sig på faktorer både under och över jord kopplat till skördenivåer vilket tidigare tagits upp av SLU. Även HIR Skåne konstaterar att effekten av mellangrödor är positiv förutsett att rätt gröda väljs och att sådden kan ske i rätt tid. Några fördelar som lyfts är effektivare användning av jordvolymen, biologisk luckring, skydd mot jordflykt och skorpa, bättre näringsutnyttjande, minskat ogrästryck och möjlighet till sekundär skörd.

Över tid har det också visat sig att fång- och täckgrödor har en positiv effekt för klimatet. Störst effekt har vall som binder kol under lång tid, men även fånggrödor binder kol ökar mullhalten i marken eller åtminstone håller den konstant. Ytterligare en positiv effekt av detta har visat sig i form av att markens kväveleverans ökar (Greppa näringen, 2019-05-16)

För att lyckas är det viktigt att utgå från gårdens förutsättningar. Scandinavian Seed rekommenderar att man tar fyra faktorer i beaktan (Scandinavian Seed, 20191202):

Bild från Scandinavian Seed 20210127.

Utifrån dessa fyra frågeställningar kan en lämplig gröda tas fram som fyller de lokala behoven och samtidigt bidrar till att uppfylla hållbarhetsmålen och ge högre ekonomiskt utbyte.