Bild från MyNewsdwsk, SLU 20201105

SLU har analyserat 42 000 försök där man tittat på olika odlingssystem och brukningsmetoder för att se om ökad mångfald i fält också kan vara gynnsam för skörden, klimatet och ekosystemtjänsterna. I analyser ingår åtgärder både ovan och under jord för att se vilka insatser och kombinationer av insatser som kan anses vara optimala ur så många perspektiv som möjligt. Nytt i analysen är att man även tittat på vilken betydelse markorganismernas diversifiering har för ekosystemtjänsterna. Resultatet har publicerats i tidskriften Science Advances 20201104.

“Skörden påverkades i allmänhet inte alls – ibland ökade den till och med. I de flesta fallen ökade diversifieringen ekosystemtjänsterna pollinering och biologisk reglering av skadegörare av deras naturliga fiender. Åtgärder för diversifiering förbättrade också t.ex. vattenkvalitet och bevarade markens bördighet. “

SLU, MyNewsdwk 20201105

Bild från Science Advances 20201104

Analysen pekar på att ökad mångfald bidrar till win-win i 63% av de studerade fallen. Ofta är ökningen i skörd relativt liten men tydliga effekter syns i växtnäringsomsättningen och jordens bördighet.

Arbetet visar att insatser för ökad mångfalt både ovan och under jord ökar biodiversiteten och stödjer ekosystemtjänsterna i varierande grad i förhållande till skörden.  En växtföljd med fler grödor och insådd av annat i grödan påverkade såväl behovet av skadedjursbekämpning som pollineringen.  Jordkvalitet i form av  näringsinnehåll och näringsomsättning förbättras vid tillsats av organiskt material och plöjningsfri odling vilket är nära kopplat till att mer kol som binds i marken. Markens vattenhållande egenskaper och vattenkvaliteten påverkas framför allt av åtgärder som sätts in ovan mark t ex i form av fånggrödor eftersom kväveläckaget minskar.

Det faktum att skördemängden kan kopplas till en kombination av olika åtgärder för att öka mångfalden gör det nödvändigt att titta på helheten på en viss plats för att kunna bedöma vilka insatser som ger den största sammanlagda positiva effekten. I många fall kan t ex plöjningsfri och ekologisk odling leda till minskade skördar men i kombination med insådd av fånggrödor och bredare växtföljd kan minskningen reduceras. Det är också värt att ha i åtanke att plöjningsfri odling kan ge ökad skörd under torra förhållanden. Merparten av de insatser som bidrar till ökad skörd (74%) ligger inom området bördighet, växtnäringsomsättning och vattenballans. Rätt insatser och rätt kombination av insatser kan bidra till ökad skörd även om de var för sig normalt bidrar till en minskning.

Den mest negativa effekten av ökad skörd visade sig vara inverkan på klimatet som utgjorde 50% av belastningen. De negativa effekterna kom till övervägande del vid tillsatser av organiskt material i jorden eftersom nedbrytningen genererar växthusgaser. Samtidigt ökar organiskt material bördigheten och växtnäringsomsättning, gynnar vattenballansen och bidrar till högre kolbindning i marken. Även mängden svampar och bakterier som behövs i en väl fungerande jord gynnas av en hög halt organiskt material. Effekten av tillsatser av organiskt material till marken kan därmed varier mycket beroende på brukningsmetod och lokala förhållanden.

För att kunna dra nytta av  kunskapen kring hur insatser som gynnar mångfald kan användas för ökad skörd krävs fortsatt arbete, men den kunskap som samlats i studien visar att det finns skäl att arbeta vidare för att kunna använda ökad biodiversitet som en hävstång för ökad skörd och lönsamhet. Globalt kan detta leda till att FN:s hållbarhetsmål kan uppnås ekonomiskt, socialt och hållbarhetsmässigt och lokalt till att förutsättningarna förbättras för den enskilde livsmedelsproducenten.