Självförsörjningsgrad och försörjningsförmåga
Posted By : October 23, 2020
Bild från Från Sverige 20201023

Självförsörjningsgrad är ett mått som används för att ange hur stor del av de livsmedel vi köper som är producerade i Sverige. I grova drag kan vi i stort sett möta efterfrågan vad gäller ägg, morötter, socker och potatis och när det gäller spannmål (t ex vete och havre) producerar vi till och med mer än vi behöver. Med en ökad produktion av övriga produkter skulle vi kunna skapa fler arbetstillfällen och trygga livsmedelsförsörjningen inom landet (Från Sverige 20201023) vilket är ett prioriterat område inom livsmedelsstrategin:

“Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.”

Vision och mål för livsmedelsstrategin fram till 2030

Självförsörjningsgraden är dock inte en fråga som står för sig själv utan för att att öka och upprätthålla vår självförsörjningsgrad måste vi också bygga upp en stark försörjningsförmåga. För att kunna producera livsmedel behövs t ex drivmedel och andra varor som kommer från andra länder vilket gör oss sårbara om importen stryps. Även inom förädling, förpackning och annan hantering av råvaror är vi sårbara då vi använder resurser som finns utanför Sveriges gränser eller är  beroende av att arbetskraft från andra länder kommer hit och utför arbetsuppgifterna. För att kunna garantera en hållbar livsmedelsförsörjning måste alltså hela kedjan från jord till bord säkras inom landet och för att detta ska kunna ske är det viktigt att det finns en avsättning för de svenska produkterna. (Från Sverige 20201023)

De dagliga val som görs i varje hem gör skillnad vilket också påpekas i Livsmedelsstrategin:

“…konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt.”

Vision och mål för livsmedelsstrategin fram till 2030

Genom konsumentens efterfrågan kan tryggheten i den svenska livsmedelsproduktionen öka. Vad lägger du på tallriken i kväll?

Translate »