Vad vill du ha på tallriken?
Posted By : December 1, 2020

“Upptäckten av en ny rätt gör mer för mänsklighetens lycka än upptäckten av en stjärna”

Future 50 foods: Knorr, WWF 

Mat är centralt i våra liv och våra val av mat påverkar hela mänskligheten. Nyligen publicerade Unilever Food Solutions skriften Future 50 Foods där de konstaterar att mänskligheten livnär sig på en väldigt smal del av det ätbara utbud som finns. 75% av de livsmedel som konsumeras på jorden utgörs av 12 växt- och 5 djurarter.

Växtarterna är:

  • Ris
  • Majs
  • Vete
  • Korn
  • Maniok/Cassava
  • Palmolja
  • Potatis
  • Soja
  • Sockerbeta
  • Sockerrör
  • Tomater
  • Övriga grönsaker

Växtsidan domineras till 60% av ris, majs och vete vilket gör att vi blir mycket sårbara i vår livsmedelsförsörjning om någon av dessa grödor skulle slås ut. Det smala utbudet beror på att vi i vår strävan att effektivisera har koncentrerat oss på ett mindre antal arter och lagt mycket energi på att skapa effektiva och högavkastande sorter. Utvecklingen har lett till att vi kan se en 75 procentig minskning i gendiversiteten och i USA kan man t ex se att 80 % av kål-, ärt- och tomatsorterna har försvunnit under de senaste hundra åren. Utarmningen skapar en ökad sårbarhet då dagens sorter inte har förmågan att möta snabba klimatförändringar och är känsliga för skadedjur och sjukdomar.

En följd av det matutbud som vi möter är att vi också fått en smal syn på vad vi kan tänka oss att lägga på tallriken. För att nå en hållbar livsmedelsproduktion behöver vi äta på ett sätt som skapar förutsättningar för ökad mångfald i livsmedelssystemet alla delar. I en strävan att bredda paletten på våra tallrikar har Knorr (Unilever), WWF och University of Washington tagit fram skriften Future 50 Foods som fokuserar på den växtbaserade delen av vår diet. Målet är att det i framtiden ska finnas fler än de 12 traditionella växtbaserade komponenterna på menyn vilket både bidrar till bättre hälsa och en hållbar värld. Med tanke på att det i dagsläget finns mellan 20 000 och 50 000 ätbara växtarter på jorden och endast 150 till 200 av dem regelbundet äts av människor borde möjligheterna vara obegränsade.

Kriterierna för att ett livsmedel ska nämnas i skriften är bland annat:

  • God skörd
  • Tål ett föränderligt klimat och extrema väderförhållanden
  • Tål utmanande miljöförhållanden
  • Högt näringsinnehåll

På listan finns:

Alger har högt näringsinnehåll och bidrar till hälften av syreproduktionen på jorden. Dessutom innehåller alger livsviktiga fettsyror och antioxidanter sant i många fall proteiner.

Baljväxter har förmågan att binda kväve i rötterna vilket kan hjälpa till att minska behovet av kvävegödsling. Baljväxterna innehåller också mycket fibrer, proteiner och B-vitamin.

Ex: Ärtor, bönor, linser.

Kaktusar kan tack vare sin vattenlagrande förmåga växa under mycket torra förhållanden. Innehållsmässigt är de rika på vitamin C och E, karotenoider, fibrer och aminosyror.

Spannmål och gryn utgör den största delen av dagens konsumtion, men utbudet är mycket större än det vi oftast stöter på. För att säkra livsmedelsförsörjningen skulle vi behöva bredda både utbudet och den genetiska diversiteten så att det finns en större möjlighet att möta framtida utmaningar.

Ex: Amarant, bovete, hirs, vete, quinoa, teff, vildris.

Grönsakliknande frukter  innehåller mycket c-vitamin och fibrer och skulle med fördel kunna utgöra en större del av vår mathållning. Många trivs i ett varmare klimat, men vissa går att odla även under svenska väderförhållanden.

Ex: Pumpa, okra, squash, aubergine, tomater.

Bladgrönsaker innehåller kostfibrer, vitaminer och mineraler samtidigt som de är mycket kalorisnåla. En fördel med bladgrönsaker är att de i många fall kan odlas som en biprodukt av en annan gröda som t ex pumpor och betor.

Ex: Betor, kål, kinesisk kål, pumpablad, spenat, krasse

Svamp finns i mer än 2000 ätliga former och innehåller mycket B- och D-vitamin samt protein och fibrer. Fördelen med svamp är att de kan växa under förhållanden där inga växter klarar sig och alltså därför inte konkurrerar med växterna om odlingsutrymme.

Nötter och frön är rika på proteiner, vitamin E och fett. Idag används bara ett fåtal arter regelbundet i matlagningen och utvecklingspotentialen är stor.

Rotfrukter innehåller mycket vitaminer och mineraler och tål ofta ett kyligare klimat på ett bra sätt. Många rotsaker har också goda lagringsegenskaper vilket gör dem lättare att hantera. Ofta kan både de ovanjordiska och underjordiska delarna användas vilket ger rotsakerna en stor utvecklingspotential som näringskälla.

Ex: svartrot, persiljerot, rättika.

Groddar är mycket näringsrika och under bra odlings- och hanteringsförhållanden utgör de ett bra alternativ till andra grönsaker.

Knölar, som potatis, är stamdelar som växter under jord och utgör näringslager under vinterhalvåret eller torra perioder. Knölarna innehåller mycket kolhydrater och energi och genom att utöka vår konsumtion av andra knölar än potatis får vi i oss fler näringsämnen.

Ex: Lotusrot, jams, jicama, sötpotatis.

På grund av att Sverige är placerat lång norrut på världskartan begränsas det urval av vegetabiliska livsmedel som kan produceras inom landet, men många av de produkter som nämns kan odlas även under våra förhållanden eller i anläggningar som inte nödvändigtvis måste vara mycket energikrävande. Genom att vara en aktiv konsument och efterfråga ett bredare utbud av produkter kan alla bidra till att sårbarheten minskar och försörjningsförmågan ökar. Var nyfiken och våga testa något nytt!

 

Translate »