Vilka faktorer påverkar lönsamheten i livsmedelssystemet?
Posted By : December 21, 2020

I december publicerades den första fördjupade studien av effekten av livsmedelsstrategin “Fördjupningsstudie av livsmedelskedjans konkurrenskraft – vilka faktorer förklarar konkurrenskraft på företagsnivå?“. Rapporten fokuserar på konkurrenskraft och är ett underlag för hur man fortsatt ska använda olika indikatorer för att utvärdera utvecklingen över tid. Normalt analyserar jordbruksverket konkurrenskraft på branschnivå vilket gör det svårt att se och förklara skillnader mellan företag inom samma bransch vilket man i rapporten vill komma runt genom att studera om de indikatorer som normalt används är relevanta.

I arbetet har man tittat på tre områden:

  • Vilka faktorer påverkar företagens lönsamhet och hur skiljer sig dessa mellan olika led i livsmedelskedjan?
    • Generellt visar undersökningen att lönsamheten i ett företag ökar med större förädlingsgrad och att produktutveckling och varumärke stärker konkurrenskraften. Inom området sticker restaurangnäringen ut som den bransch där förädlingsvärdet ökat mest, men även odling av frukt och bär, djurproduktion, fiske och vattenbruk gynnas. Typiskt för dessa branscher är att produkternas konkurrenskraft ligger mer i deras egenskaper än i företagets produktivitet.
    • Inom primärproduktionen (undantaget områdena under föregående punkt) ökar lönsamheten i huvudsak med ökad produktivitet. Det är dock värt att notera att det inte nödvändigtvis är de mest kapitalintensiva företagen som är de mest lönsamma. En del av förklaring till detta är att det är svårt att fullt ut få en optimal matchning mellan t ex maskinpark och areal eller djurbesättningens storlek. Den andra delen är att den hårda konkurrensen när man säljer på en prisstyrd marknad snarare än egenskapsstyrd.
    • Betydelsen av företagsstorlek och mångfald i arbetskraft varierar mycket mellan olika delbranscher och för att kunna dra några generella slutsatser krävs fler studier, men en tanke är att mångfald ökar produktiviteten och förädlingsgraden vilket i sin tur leder till ökad lönsamhet.
    • En allmän slutsats för alla delbranscher är att en ökning av produktiviteten i ett företag inledningsvis är kostsam och att det kan ta en stund innan “break even” nås. Det finns också ett ett positivt samband mellan andelen äldre arbetskraft och lönsamhet både kopplat till produktivitet och förädlingsgrad.
  • Hur påverkar den omgivande lokala och regionala ekonomin företagens konkurrenskraft?
    • Resultaten pekar på att det inte är en fördel att driva företag i områden där det finns många företag inom den egna branschen. Handeln gynnas t ex ju färre konkurrenter som finns i närheten. Undantaget är förädlingsindustrin som gynnas av att det finns en stor köpkraft i närområdet och primärproduktionen som lokaliseras till områden med goda odlingsförutsättningar.
  • Vad kännetecknar konkurrenskraftiga företag?
    • Generellt visar studien att lönsamheten ökar med produktivitet och förädlingsgrad men att effekten varierar för olika delar av systemet. Företagens karaktär och geografiska lokalisering har betydligt mindre betydelse.
      • Inom primärproduktionen är det gynnsammast att befinna sig i områden där det finns fler företag inom bransch, dels på grund av de fysiska förutsättningarna men också eftersom stödjande tjänster koncentreras dit majoriteten av företag befinner sig. Detta skapar goda förutsättningar att hitta utbildad arbetskraft vilket bidrar till ökad lönsamhet i längden liksom närheten och möjligheten till nära samarbete inom branschen.
      • Inom livsmedelsförädlingen finns det fördelar med närhet till branschkollegor. En del av detta kan bero på möjligheten att dela på arbetskraft och att få tillgång till insatsvaror samt en väl fungerande logistik. Liksom i fallet med primärproduktion ser man vinster i att det är lättare att hitta utbildad arbetskraft där det finns fler företag vilket bidrar till ökad lönsamhet.
      • Inom handeln verkar det inte finnas några fördelar med att befinna sig i andra liknande företags närhet. Förklaringen är troligen att marginalerna i handelsledet är för små för att tåla allt för stor konkurrens. Samtidigt verkar det finnas ett samband mellan utbildningsnivå och lönsamhet vilket i sig inte är en fördel om företaget befinner sig i glesbygd är det kan vara svårare att hitta anställda med rätt utbildning och yrkeserfarenhet.
      • Inom restaurangnäringen är det heller inte gynnsamt att befinna sig på platser med allt för stor konkurrens från närliggande företag. Anledningen är troligtvis densamma som inom handeln och i likhet med denna har restaurangnäringen samma problematik kring utbildad personal.

Gemensamt för alla sektorer är att det finns ett samband mellan tillgången på utbildad personal och lönsamhet i företaget. För Örebro läns del är detta en tydlig fingervisning om att det är viktigt att det finns utbildningsmöjligheter inom alla delar av livsmedelssystemet från primärproduktion till livsmedelsindustri om det ska vara lönsamt att sysselsätta sig med livsmedelsproduktion i länet.

Translate »