Till följd av Corona-pandemin har intresset för svensk mat och hur Sverige ska kunna säkra sin livsmedelsförsörjning under kristider ökat. Intresset tar sig flera former och det handlar inte enbart om att urskiljningslöst prioritera svenska produkter framför andra. Förståelsen och kunskapen kring varför svenskproducerade livsmedel kan vara bättre för både konsumenten och miljön har också stigit och det ser ut som att vår medvetenhet kring fördelarna med den svenska livsmedelsproduktionen ökar.
Undersökningar som gjorts under våren visar en signifikant förändring vad gäller förståelsen kring varför svenskt kött är dyrare än importerat och att fler är beredda att betala för mervärdet i det svenska köttet. Allt fler instämmer i att svenskt kött ger en lägre klimat- och miljöpåverkan och att Svensk djuruppfödning är bättre för djuren än i övriga världen. (Attityder kött 2020)
Det är glädjande att se att attityderna till svenskproducerade livsmedel är positiva och att vår medvetenhet ökar vilket också är ett av målen i den nationella livsmedelsstrategin
Mer konkret innebär detta att kunskapen om mervärden i den svenska maten ska öka genom att synliggöra och tillgängliggöra information om svenska produktionsförhållanden och styrkeområden till livsmedelskedjans aktörer och till konsumenter. (En livsmedelsstrategi för Sverige)
Många konsumenter vill veta mer om den mat de äter för att kunna göra miljösmarta val, men vi har en lång väg att gå innan livsmedelsstrategins mål är nått. Undersökningar visar att konsumenten har en ganska smal kunskapsbas att basera sina inköpsval på och att en del konsumenter till och med aktivt undviker miljömärkningar för att undvika att behöva ändra sitt köpbeteende.
Oavsett om konsumenten vill få klimatinformation eller inte visar dock undersökningen att klimatinformation påverkar de val som görs, även om informationen är påtvingad och icke önskvärd. Effekterna av klimatinformation är dock störst hos konsumenter som har en positiv eller neutral inställning.
De konsumenter som uppskattar klimatinformation minskar sin totala klimatpåverkan med 32% främst genom att ersätta nötfärs (minskade utsläpp) med fläskfärs, kycklingfärs och vegetarisk färs (ökade utsläpp). Även konsumenter som avböjer klimatinformation minskar sina klimatutsläpp med 12% till följd av klimatinformation. Här sker förändringen främst genom att de ökar andelen kyckling-färs. (AgriFood 20203)