Ibland målas lantbruket upp som en klimatbov eftersom livsmedelsproduktionen står för en stor del av våra sammanlagda koldioxidutsläpp. FN:s klimatpanel IPCC och The Greenhouse Gas Protocol är två exempel, men de står inte oemotsagda. Per Frankelius, universitetslektor på Linköpings Universitet, menar att de beräkningar som används väljer att bortse från att jordbruket också bidrar till en stor kolinlagring vilket ger en missvisande bild av den totala miljöbelastningen (Lantbrukets roll som klimatbov kan ifrågasättas, Liu 20200707).

Genom fotosyntesen tar växter upp koldioxid från luften och omvandlar dem till kolhydrater och syre. Kolhydraterna kan i sin tur användas för att bygga upp fetter och proteiner i växterna. Samtliga slutprodukter är livsnödvändiga för oss människor och utan fotosyntesen skulle livet på jorden  inte existera i den form vi ser idag. Lantbruket har därmed en avgörande roll för vår överlevnad och med en växande befolkning måste livsmedelsproduktionen dessutom öka.

Det är naturligtvis så att lantbruket bidrar med stora mängder växthusgaser, men dessa måste kvittas mot att lantbruket också binder väldigt mycket koldioxid i växande gröda. Under 2018 anger t ex en grov beräkning att all odling av livsmedel på jorden band 9,1 miljarder ton koldioxid vilket inte har räknats in i beräkningarna kring lantbrukets miljöbelastning. Till detta kommer också betesmark och vall och att ytterligare ca 2,7 miljarder ton koldioxid binds i odlingsmarken. För att kunna göra rätt insatser som bidrar till en total minskning av utsläppen måste det finnas rättvisande beräkningar som grund (Lantbrukets roll som klimatbov kan ifrågasättas, Liu 20200707).

Kopplat till livsmedelsproduktionen finns det en rad konkreta insatser som skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser. Övergång till fossilfria drivmedel, att hålla fälten gröna året runt och att minska markpackningen är bara några exempel som direkt påverkar utsläppsmängden i produktionen.

“För att uppnå en långsiktig hållbarhet behöver lantbruket i världen utvecklas, i alla sina delar, inte avvecklas eller få försämrade ekonomiska möjligheter. En nyckel till framgång är innovation.”

Lantbrukets roll som klimatbov kan ifrågasättas, Liu 20200707

Direkta insatser i jordbruket är en del att arbeta med för att minska den totala miljöbelastningen men nya innovationer kan också bidra till att koldioxid som bildas inom andras sektorer kan användas inom livsmedelsproduktionen. Ett exempel är Proton som är ett protein framställt från koldioxid i luften.

Bild från Deep Bransch Biotechnology, 20202213

Genom att binda samman koldioxid, vätgas, syrgas och ammoniak framställs ett proteinfodermedel som kan jämställas med fiskmjöl. Till skillnad från fiskmjöl och soja påverkas inte Proton av prissvängningar till följd av skördemängder eller andra faktorer som inte går att styra. Samtidigt har produkten potential att ge en 90%-ig besparing i vårt koldioxidavtryck (Deep Bransch Biotechnology, 20202213).

Med fler innovationer skapas nya möjligheter för de gröna näringarna att bidra till en hållbar framtid i ännu större utsträckning och inom områden vi idag inte vet är möjliga. Vi går en spännande framtid till mötes!