I en allt oroligare värld har vikten av en inhemsk livsmedelsberedskap blivit tydlig. Sveriges självförsörjningsgrad har över tid blivit lägre och mycket av den mat vi äter kommer från andra länder. Livsmedelsproduktionen har sedan 1950-talet fått allt svagare lokal förankring och transporter, av dels produkter men även insatsvaror, har blivit avgörande för både producenter och konsumenter. Det har till och med gått så lång att vår låga självförsörjningsgrad gällande insatsmedel är ett större problem än självförsörjningsgraden av livsmedel eftersom insatsmedlen är en förutsättning för att produktionen över huvud taget ska kunna pågå (Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens, MYH och SLU 2018). Vikten av en fungerande livsmedelsproduktion har lett till att livsmedel nu klassas som en av tolv samhällsviktiga verksamheter och därmed också behöver få förutsättningar att kunna fortgå även i händelse av kris (Jordbruksaktuellt 20200323).
Livsmedelsproduktionen har många utmaningar att brottas med för att vår beredskap ska kunna garantera befolkningens livsmedelsförsörjning upprätthålls. Minskande intresse för att ge sig in i livsmedelsbranschen, tekniska utmaningar, brist på inhemska insatsmedel och klimatförändringar är bara några. Röster höjs också på allt fler platser gällande att produktiv åkermark byggs bort under växande städer.
Runt många av våra större städer, däribland Örebro, finns den bördigaste och mest högavkastande marken i landet. Ofta är denna mark den enda som finns tillgänglig när städerna växer. Detta står i motsats till det faktum att vi behöver använda den tillgängliga åkermark som finns för att kunna försörja befolkningen. Livsmedelsstrategins mål är att fördubbla matproduktionen i Sverige, vilket kommer att bli svårt om vi samtidigt bygger bort möjligheterna att producera.
Ämnet tas upp i Podcasten “Bonden och jag” där Patrik Kagevir på Lera gård utanför Linköping berättar om hur det är att leva med att inte veta om ditt hem och dina marker finns kvar i framtiden.