Fosfor är ett viktigt näringsämne som tillsammans med kväve och kalium utgör de tre viktigaste beståndsdelarna i NPK-gödselmedel. Fosforbrist kan leda till bristsjukdomar och låg kvalitet samtidigt som för mycket kan leda till övergödning av sjöar och vattendrag.  Fosfor finns naturligt bundet i jorden och kan vid erosion läcka ut i vattnet, men vid höga gödslingsnivåer kan det också börja läcka ut i jorden spontant. Näringsämnena förs då med regnvatten till vattendrag och hamnar till slut i sjöar och hav. Övergödningen bidrar där till algblomning och i förlängningen till att havsbottens växtlighet och djurliv påverkas.

I en rapport från Jordbruksverket konstateras att många lantbruk genomför åtgärder för att minska sitt fosforläckage (Fosforhushållning och åtgärder mot fosforförluster i praktiken – resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare). Detta kan ske t ex i form av markkartering och upprättande av växtnäringsbalans, gräsbevuxna skyddszoner, fosfordammar och våtmarker, strukturkalkning, täckdikning, kalkfilterdikning och ökat fosforutnyttjande i djurfoder.

Rapporten pekar på att kunskap är en viktig faktor i arbetet med att minska fosforläckaget. Medlemmar i Greppa näringen genomför fler åtgärder än motsvarande företagare som inte tar del av rådgivningen. Det är också vanligare att större gårdar genomför insatser än mindre gårdar. Det framgår också att många lantbrukare inte känner till de möjligheter som finns att få olika typer av ersättningar för att genomföra åtgärder som minskar fosforläckaget från jordbruksmark.

Många har anlagt gräsbevuxna skyddszoner längs diken, sjöar och vattendrag. Betydligt färre använder anpassade skyddszoner (ersättning för skyddszoner, Jordbruksverket). Detta beror dels på att det inte alltid behövs men också på att kunskapen kring miljöersättningar för detta är låg.

Ca 20% av lantbrukarna har strukturkalkat någon gång under de senaste tio åren. Endast 25% av dessa har tagit del av de stöd som finns genom LOVA (villkor och rekommendationer) och Landsbygdsprogrammet (åtgärdsbeskrivning, stöd för investeringar). Här skulle stödvillkoren behöva ses över så att ansökningen underlättas.

Även för täckdikning och kalkfilterdikning (stöd för förbättrad vattenkvalitet) finns medel att söka. Hela 80% av lantbrukarna uppger att de inte haft kännedom om detta vilket tyder på att informationsinsatser bör genomföras för att nå ut.