2015 antogs Agenda 2030 som sätter standarden inom 17 områden för att nå social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Målen utgår ifrån att vårt levnadssätt idag inte får äventyra möjligheterna för kommande generationers överlevnad. För att nå dit måste alla arbeta tillsammans såväl privatpersoner som företag och förutsättningar måste ges på nationell och global nivå (Globalportalen.org, 20210205).
Bild: De sjutton globala målen för hållbar utveckling.Illustration: Regeringskansliet/FN 20210205
Område nummer 12 “Hållbar konsumtion och produktion” behandlar hållbara konsumtions- och produktionsmönster som ska ligga i linje med vad vår planet klarar av att hantera. Här behandlas t ex matsvinn och konsumtionsmönster (Globalportalen.org, 20210205). I område nummer 15 “Ekosystem och biologisk mångfald” ingår hur vi ska kunna tillgodose t ex vårt behov av mat utan att minska den biologiska mångfalden (Globalportalen.org, 20210205). Nummer 13 “Bekämpa klimatförändringarna” fokuserar på utsläppen av växthusgaser som, om de fortsätter öka, kommer att vara ett allvarligt hot mot livet på jorden (Globalportalen.org, 20210205). Dessa är bara några områden inom Agenda 2030 som innefattar vår produktion och konsumtion av livsmedel. Vi ansvarar alla tillsammans för en hållbar framtid ur samtliga aspekter vilket kan vara överväldigande ur ett individperspektiv. Det behöver dock inte vara svårt att bidra.
Mat utgör en stor del av våra hushållsutgifter och våra matvanor har stor betydelse för vårt klimatavtryck. Under 2019 gjorde Konsumentverket och Livsmedelsverket en genomgång av de allmänna kostråden för att nå upp till hållbarhetsaspekterna i Agenda 2030 och klimatmålen i Parisavtalet 2050. Råden har justerats även med avseende på djurhälsa och djurskydd samt hälsorekommendationer. För att göra det enklare för konsumenten har en matsedel tagits fram som sträcker sig över fyra veckor. Grunden är att man varje dag bör äta frukost, lunch, middag och tre mellanmål. Rätterna ska vara lättlagade, näringsrika och vara varierade samtidigt som de i sin helhet lever upp till hållbarhetsaspekterna (Konsumentverket.se, 20210205).
Med matsedlarna som stöd blir det lättare att kombinera ihop en veckomeny som är hållbar i längden. Genom att dessutom i så stor grad som möjligt välja svenska produkter blir effekten ännu bättre. Djuruppfödning står för ungefär 15 procent av de växthusgaser som släpps ut globalt, men jämfört med importerat kött har den svenska djurproduktionen låg klimatpåverkan. Nötdjur bidrar mest till utsläppen och därefter kommer lamm, gris och sist kyckling (Livsmedelsverket. se, 20210205). Värt att beakta i sammanhanget är dock att i dessa klimatberäkningar ingår inte effekterna av kolinlagring i vall och betesmark som minskar klimateffekterna (Arla. se, 20210208). Inte heller värderas betesdjurens betydelse för den biologiska mångfalden tas i beaktan. Det är viktigt att ängs- och betesmarkerna betas av kor, hästar eller får för att de ska behålla sin mångfald och inte växa igen och bli skog (Jordbruksverket.se, 20210208)