Det svenska landskapet blir allt mer uppdelat och stora områden med odlingsmark varvas med sammanhängande skogsarealer. Likformigheten bidrar till livsmiljöer försvinner och att den biologiska mångfalden minskar. Många växter och djur har nått gränsen för vad de tål och är direkt hotade av vår vatten- och markanvändning. Enligt Artdatabanken är idag ca 22% av alla landets arter rödlistade och av dem är nästan hälften direkt hotade på grund av t ex avverkning eller igenväxning och att deras livsmiljöer blir allt mer uppdelade i fragment i landskapet (WWF 20200422).
Landets länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att identifiera områden i landskapet som är speciellt viktiga för att upprätthålla den biologiska mångfalden såväl lokalt som på länsnivå. Sådana områden har fått benämningen “Värdetrakter” och karakteriseras av att det inom området finns flera var för sig oberoende delområden som är viktiga för bevarandet av genetiska resurser. Historiskt har många områden som idag ingår i dessa värdetrakter skyddats för att de arter som lever där ska finnas kvar, men för att kunna upprätthålla den biologiska mångfalden och en sundhet hos de organismer som lever där behövs också ett utbyte mellan värdetrakterna vilket inte alltid är fallet i dagens landskap (Jordbruksaktuellt 20200803).
För att uppnå ett utbyte mellan värdetrakterna och skapa ett hållbart landskap arbetar Länsstyrelsen också med att bygga upp den gröna infrastrukturen. En god grön infrastruktur tillåter ett utbyte mellan värdetrakterna och bidrar också till positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter. Uppbyggnaden av en grön infrastruktur förutsätter att bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster blir byggstenar i den fysiska planeringen lokalt och regionalt. Målet är att arbetet med den gröna infrastrukturen ska leda till att bevara och öka den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster vi tar för givna (Länsstyrelsen i Örebro 2020).
I filmen beskrivs sambandet och beroendet mellan biologisk mångfald, ekosystemtjänster och grön infrastruktur.
För den enskilde markägaren kan inventeringen av värdetrakter vara användbar vid t ex restaurering av betesmarker då värdetrakter bör prioriteras för att få ut maximal nytta av de naturvårdande insatser som görs. Som skogsägare kanske du bör göra olika prioriteringar beroende på om din skog ligger i en värdetrakt för ädellövskog eller tallar. Som markägare blir du dock oftast inte informerad om att din mark innehåller en värdetrakt. Då värdetrakter endast utgör ett kunskapsunderlag och inte är juridiskt bindande är det upp till varje länsstyrelse att bestämma hur informationen sprids. I vissa län har markägarna involverats i arbetet och i andra läggs den upp på länsstyrelsen hemsida. Ibland finns även en beskrivning kring varför området definieras som en värdetrakt (Jordbruksaktuellt 20200803).
För Örebro läns del finns en karta framtagen av länsstyrelsen som visar den inventering som gjorts som grund för att bygga upp en fungerande grön infrastruktur.